Jag hittade så ödsliga syntljud och hörde “Rekviem “…
Funderade hit och dit…
himel och helvete…
Änglar och demoner….
Vad vore livet utan det ena eller det andra ?
Hur vore en bergochdalbana utan backarna ?
Upp och ner i hisnande fart, eller rakt fram i lagom takt…
Man väljer själv här i livet.
…Nej ett regelrätt rekviem blev det inte, men en skapelse som jag kallar
” Who will cry on my funeral ” .
Det får jag aldrig veta….

|