Plötsligen stod Stranger 2 där, med såg och stråke i handen, och hartset i bakfickan.
- Nu ska vi spela såg, sa hon och såg lagom bakslug ut.
Jag undrade lite vad det var frågan om. Min senaste (och enda upplevelse tror jag) av såg i musikaliska sammanhang var när jag såg Pippi Långstrump på rymmen, och det var inte igår. Men jag sa ingenting. När Stranger 2 har den blicken är det ingen mening att säga emot.
- Vi ska ha den på nya helveteslåten “Walk with me”, på refrängen, fortsatte hon.
Så det var bara starta datorn, sätta upp mikrofonen och trycka på inspelning.
Jag vet inte om jag var helt beredd, men plösligen steg klagoropen upp från plågade själar, för evigt dömda att vandra i mörker och brinna i aldrig slocknande eldar.
Precis vad vi behövde.
Spooky!

|